31 december 2007

Orsak och verkan

Dom har sånna barer här som liksom ligger i en pool. Så att man kan simma dit. I en sådan kan man tillbringa en hel eftermiddag med att simma fram och tillbaka och beställa Scotch on the rocks. Man kan göra det, fast man borde kanske inte göra det. Effekterna av att tillbringa hela eftermiddagen med att simma fram och tillbaka och beställa Scotch on the rocks kan bli följande:
Att man startar en konflikt mellan ett gäng från New Jersey och ett gäng från New York.
Att man pratar skit om tyskland för en kille som visar sig vara tysk.
Att man sedan försöker räta upp situationen genom att prata väl om tyskland med en kille som visade sig vara jude.
Att man mitt i natten försöker försona New York och New Jersey genom att föreslå att vi tillsammans ska spela upp slaget vid Trafalgar. På volleybollplanen.
Att man vaknar på morgonen med blåmärken överallt och ont i näsan efter volleybollslaget vid Trafalgar.

29 december 2007

Du skymmer solen

Jag kunde inte hitta Internet, så jag gick en sväng på stranden. Mycket riktigt låg hon där i en solstol och soffade.
-Stick, du skymmer solen sa hon
-Meh! Jag vill ju blogga lite och berätta om alla dom stora snälla jätterymdhjärnorna, och dom konstiga lila. piporna jag såg när jag dök! Och berätta att jag hittade Nemo. Och så.
-Stick sa jag. Du står i vägen.
-Du hade inte varit så kaxig om jag fortfarande haft mina legioner av onda maneter!
-Mm. Men det har du inte.
-Nä.
-Men om jag fixar dig en Piña Colada då?
-Lägg av. Jag solar.
-Jag fixar två. Och sen några kalla Red Stripe vi kan dela på..
-Puuhh. Fan vad du tjatar. Okey, okey.
-Tack! Schysst som fan.
-Lugnt. Stick till baren nu.
-Key.

27 december 2007

Would the real Slim Shady please stand up?

Jag har varit på stranden i cirka tre timmar nu. Under den tiden har jag mött en man som presenterat sig som Bobby Brown, inte mindre än fyra Bob Marley, och, underligt nog, en man som presenterade sig som Yoko Ono.

26 december 2007

The Times

På stranden över min nittonde Red Stripe läser jag en lokal tidning. 10 procent handlar om cricket. 80 procent handlar om reggae. Ninja man is rilli the prince of dancehall fi mi, mi tink him chrismuss concert was rite up there in de yard. Och så vidare. En kvarts sida går översiktligt igenom de tjugo eller så senaste morden i närområdet. Nyss träffade jag en kille som inte ville sälja knark till mig. Jag blev så klart mycket misstänksam och bad honom sticka. Nuff sed.

25 december 2007

Soy capitan

På något skruvat vis har jag blivit utsedd till chefskock för en Venezuleansk julmiddag modell större. Kvällen är ung och kalaset har ännu inte börjat. Ändå har jag redan tvingats använda följande uttryck på spanska:

Yo tengo dinero
Es veritamemte loco
Un fuego muy muy grande

Fortsättning följer...

24 december 2007

T'was the night before Christmas

Dickens' "a Christmas Caroll" är nog min favvo-julsaga. Huvudpersonen är den snåle, sure gamle mannen Ebenezer Scrooge (alltså inte Björn Engström då. Man kan tro det, men nej.) som får besök miss i nassen, först av ett spöke, sen av tre jultomtar, en mer historisk jultomte från förr, sen av en kontemporär tomte, och till sist av en framtidsjultomte (från framtiden då!) Tillsammans lyckas dom övertyga Engström, förlåt, Scrooge, att han bara är en gammal surfitta, som borde skärpa sig och bli en glad och givmild livsnjutargubbe, för annars jävlar serru går det illa. Och det gör han och blir han, och alla blir på gott humör, och får kalkon, och Tiny Tim blir frisk. En bra och välskriven saga som belyser vikten av att leva i nuet och se sina medmänniskor. Märkligt att den varken innehåller en strand eller en paraplydrink, men bra är den.

23 december 2007

Here be tigers

Den tjugotredje december, anno domini tjugohundrasju. Vi har utrustat en expedition för att söka oss till öns mörka hjärta. Vårt mål är att finna den mytiska men okända stam av Curasyrianer som sägs bo där. Den förste som nämner dom var Pizarro. Enligt hans dagböcker sades stammen äga ofattbara skatter i guld. Dessutom påstods dom kunna blanda en jävligt grym Piña Colada. Om vi lyckas med vårt uppdrag väntar evig ära. Och en fet baksmälla. Men de vägar vi kommer att färdas är farliga. Ingen som satt av har återvänt.
Jaha. Hörde nyss att det blev inställt. Fuck it. Vi drar till stranden. Och shoppar Hawaian Tropic på vägen.

22 december 2007

The origin of spicies

På stranden, över våra frukost-Piña Coladas diskuterar jag och Johan om hur den genetiska evolutionen fungerar och, uppenbarligen eskalerar, trots att det moderna samhället utarmat de Darwinistiska urvalsmekanismerna. Vi funderar på möjligheten att kunskaper och färdigheter förvärvade genom erfarenhet kan gå i arv, och alltså fortplantas genetiskt. Möjligheterna svindlar. Det betyder, om vi har rätt, att när våra barn om tjugo år ligger på denna stranden och funderar på de djupa frågorna, så har de redan hunnit med två Piña Coladas. Fantastiskt!

21 december 2007

Point taken!

Det var en hård dag på stranden. Mången Piña Colada brottades ner. Efter en välförtjänt middag var det dags att vila en stund innan rond två mot dom elaka Piña Coladasarna skulle inledas. Jag sov så gott. I fem minuter. Sen inleddes en liten födelsedagsfest inne hos grannen. Nå. Ok. Det är bara att somna om. Det kommer lite mer folk. Typ tjugo. Och 10 barn. Dom åker skateboard. Rakt utanför mitt fönster. Sen startar discot. Vägg i vägg med mig. Ok, det kan man tåla, bara att blunda hårt och somna. Då, tre hundra meter bort startar ett fyrverkeri. Enligt uppgift det fetaste i karibien. Jag har fattat vinken. Jag går upp nu, innan Rammstein börjar sitt gig, i mitt rum.

19 december 2007

It's beginning...

Och nu, just precis nu, som i jävlars nu, började the Great Piña Colada Disaster of 2007. Jetlagen har liksom mixat min hjärna till sludge (bra ord det där! Ligger skönt i munnen. Sludge. He.) och i min kropp är klockan allting samtidigt. Nå. Här finns palmer. Det är 22 grader ute. Dom har gasvärmare på min uteservering. Hörde nyss att en av mina planer pajat förresten. Jag kan tydligen inte alls bli negerkung. Hade visst nåt att göra med att jag inte är neger.

18 december 2007

De vackraste orden

Jag har en plan. Eller, jag har flera planer egentligen. Det är bra att ha flera planer egentligen, eftersom mina planer har en underlig tendens att liksom inte riktigt funka alltid. De mest aktuella av mina planer är nu:
1. Försöka bli negerhövding på Jamaica.
Om detta, av nån obegriplig anledning inte funkar övergår jag till:
2. Bli reggaelegend på Jamaica, skaffa dreads och fly upp i bergen och hänga med Bob och Hailie ontil the fall of Babylon mon.
Skulle den med gå åt helvete tänker jag bli pirat och segla karibien runt och sjöröva (hihihi. Sjöröv.)
Om allt spricker nöjer jag mig med att vara en vanlig whitey, under ett parasoll, med en paraplydrink.

För övrigt är de vackraste orden i Svenska språket fortfarande: vänta lite, jag ska bara uppgradera dig först.

14 december 2007

En dag på jobbet

I dag har jag möte med mina kollegor.



Sedan ska vi gå på restaurang




Efter det kanske vi går ut lite

12 december 2007

Jaha.. Nu blev det sådär igen...


Metamorphosis

En morgon vaknade Dan Sonesson upp ur sina oroliga drömmar och fann att han blivit förvandlad till en kackerlacka. Jorå. Frans K visste vad han snackade om.

11 december 2007

Fluffy bunnies revisited

Minns du den lilla kaninen? Som jag blåste ut hjärnan på med en hagelbrakare, så att den rann ner för väggen bakom i det ganska snygga rummet? (Hjärnan då, inte hagelbrakaren?) Nu har jag lagat den! Alltså, gjort den frisk, inte lagt den i en gryta och kokat den med morötter, lök och lite timjan. Mmmm.. Var var jag? Jo, nu har jag lagat den. Fixat den ska vi kanske säga. Hjärnan är bortskrapad från väggen och instoppad i huvudet igen, huvudet är fixat med Gaffatejp, en stor jävla Frankenstein-elstöt, BZZZZ, och nu skuttar den lilla kaninen glatt omkring igen. Som en Frankensteinkanin ungefär. Nästan lika glatt som innan skuttar den. Ibland är det lite kul att jobba.

07 december 2007

Att fylla tomheten

Inte bara mitt liv blev tomt och ödsligt (tommare och ödsligare. Eller heter det mer tomt och ödsligt? Eller rent av mer tomt och mer ödsligt?? Äh.) när maneterna (alla de 26 kvadratkilometer mordmaneter som under en tid förgyllt mitt liv och mitt hem) blev uppätna av badankan. Min lägenhet blev också ganska tom och ödslig (tommare och ödsligare. Eller heter det mer tomt och ödsligt? Eller rent av mer tomt och mer ödsligt?? Äh men vad fan..) utan 26 kvadratkilometer evil death-murder-kill-jellyfish som låg där och darrade glatt i varenda jävla hörn, precis överallt på golv, tak, väggar, hyllor, arbetsytor och överallt annars också. Så, jag beslöt att fylla min lägenhet, och mitt liv, med innehåll genom att köpa den största jävvla soffa du nånsin sett. Stor? You bet att den är stor! Min lägenhet är inte möblerad, jag har en möbel som det råkar vara en lägenhet runt, så stor är den! Den har ett eget postnummer. Jag funderar på att bjuda hem hela Indien på the (te? thé?? Men sluta nu då!). Dom kan sitta i ena hörnet av soffan. I andra hörnet sitter hela Kina, som jag redan bjudit hem på the, tè, téh, äsch, kaffe. I mitten sitter Dallas Cowboys. Alla som nånsin varit med i Dallas Cowboys. Och det finns goott om plats kvar kan jag säga! Jag kan nog ta in hela El kö de la muerto också! Och om du är snäll och fjäskar och sköter dig får du komma hem och sitta lite i den också. Det är lite svårt att höra vad du säger låååångt där borta i hörnet, men vi kan ju semaforera till varandra. Tror inte mobilerna når så långt.



OBS! Bilden är ett montage. Soffan ser inte riktigt ut så. Den är större. Och mer gråish liksom. Men du fattar principen.

03 december 2007

När jag kom hem...

Det, ehh, verkar som om mina badankor har, ehhh, gone bezerk när jag var borta. Den ena tycks nämligen ha ätit upp maneterna. Alla 26 kvadratkilometer... Oops.


Mmm... Mätt....

Dessutom verkar det som om dom har knullat.


Mmm... Måånga....

Fort gick det inte

Efter Den Mycket Fantastiska Helgen Från Himmelen (till skillnad från Den Mycket Onda Helgen Från Helvetet som faktiskt händer ibland fast inte så ofta nu för tiden eftersom jag för det mesta lyckas modda om den till Den Mycket Fantastiska Helgen Från Himmelen. Varför? För att jag förtjänar det!) som innehållit underliga blåmärken, liiite vin, snabba och långsamma middagar och lite annat, och inte innehållit en enda manet faktiskt (eller, alltså det sades finnas några på ett ställe men dom syntes inte när jag tittade och tur jävvlar var väl det jag har fan fått nog av maneter för ett helt liiiv, 26 onda kvadratkilometer, jösses) kastar jag mig omättligt över en vecka som bland annat innebär att jag ska vara hemma (detta underliga ställe, precis som ett hotell fast ändå inte. Utan roomservice. Och daglig städning som man ändå säger nej till. Fast med mina grejer. Och utan maneter tror jag). Den Stora Piña Coladakatastrofen 2007 rycker närmre, nu är det fan snart liftoff, och jag och en gammal (200 000 år nästa år faktiskt) vän ska öva lite i kväll. Så vi ska se om inte vi kan tweaka till denna veckan också! En måndag som börjar med Piña Coladas och utan maneter har lite potential, det har den. Jag ska bara flyga lite lite också. Nu ett litet meddelande till fabbron i brun (skinn?)keps som åt glass:
ALLTSÅ, VARFÖR I HELVETE HAR DU EN BMW M5:a NÄR DU ÄNDÅ BARA ANVÄNDER DEN TILL ATT KÖRA MITT I VÄGEN PÅ RIKSVÄG 27 I 9 KILOMETER I TIMMEN NÄR JAG KOMMER SOM EN BAT OUT OF HELL MED EFTERBRÄNNKAMMARE BAKOM DIG OCH VILL KÖRA FÖRBI?? SERIÖÖÖST, DU KAN FAN SPENDERA 19:90 PÅ KONSUM OCH KÖPA EN BRÖDKAVEL OCH SEDAN SKATEA FRAM PÅ DEN OCH DET GÅR FAN LIKA FORT, DÄR ÄR JU NEDFÖRSBACKE HELA JÄVVLA VÄGEN?? OCH OM DIN STACKARS UNDERUTNYTTJADE BMW M5:a KOSTAR SÅDÄR 600 PAPP SÅ SKULLE DU DÅ HA 599 980:10 KRONOR KVAR SOM DU KUNDE KÖPA TYP 66 664,45 LÅTAR PÅ ITUNES FÖR, ELLER TYP 4 000 FLARROR RIKTIGT BRA VIN, ELLER GETT BORT TILL VÄLGÖRENHET, TÄNK PÅ HUR MÅNGA HUNGRIGA FÖRÄLDRALÖSA DÖDSMANETMONSTER DET FINNS I VÄRLDEN, VA??? Asshole.
Jag saknar mina ankor lite.