Ljusdirektören är en av de varelser vi förvarar i Front of House (för vidare information, se Liten festivalskola del 10. Front of House). Där sitter han, högt uppe, och ruvar på hämnd, som en småelak gud som vaknat på fel sida. Eller som en småelak gud som just upptäckt att han fått restskatt. Eller nåt sånt. Du fattar. Tillsammans med sina undersåtar, Dimmerkonstaplen och Da Lampie Man härskar han oinskränkt över ljus och mörker. Och ett litet kylskåp fullproppat med öl. Deras huvuduppgift är att tända och släcka lampor. Gärna i takt med musiken också! Om man ber snällt, till exempel genom att göra en staty av Ljusdirektören (den Förskräcklige) och lär sina barn att dansa danser runt den, och offrar slavar och boskap, får man komma och hälsa på uppe i hans torn. Där kan man sitta i en ganska skön stol, kolla när Ljusdirektören (den Förskräcklige) tänder och släcker lampor över nån artist som lallar runt på scenen, och kanske, om danserna man lärde sina barn var fina, bli bjuden på en öl.
Det händer att Ljusdirektören lämnar sitt torn och går runt på scenen som en vanlig man. Och mekkar ihop en LED-podd till exempel...
1 kommentarer:
Det känns bra att yngre och ivrigare män kan ta över språklådan. Dimmerkostapel är ett mycket bra och vetenskapligt exakt uttryck som härmed stjäls utan dåligt samvete.
Skicka en kommentar