Det är en högtalare till en iPod, men det orkar ju inte jag förklara

Min långa och svåra resa på tvärs mot verklighet, i vishetens lågvatten, .rakt motströms mot bättre vetande, i lovart från det sunda förnuftet och uppför anständighetens motlut håller nu på att föra mig till Umeå. Åh! Umeå! Denna stad av osthyvlar, snöskotrar, djävulsdyrkare och Hagamän! Sådär när man tänker närmare på det faktiskt. I röntgenkanonen utspelade sig, på riktigt, detta lilla samtal mellan mig och personalen:
-Hej, vi får nog röntga om din väska. Du har nåt stort av metall i den. Vad är det?
-Lite svårt att förklara. En, ehh, mojäng.
-OK. Får se på mojängen.
-Yes, här.
-Hmm.
-Kerstin! Vad var det?
-Eeh, en mojäng.
-OK. Jag får röntga mojängen.
-Här.
Bzzz
-Sådär, då var du klar. Har du fått din mojäng?
-Nix.
-Oj! Kerstin! Skicka hit mojängen!
-Sådär.

Kontraband

-Hej, får vi titta lite i din väska?
-Är det OK med dig om jag säger nej?
-Nix.
-Tänkte det.
-Vart kommer du från?
-Karlshamn
-Lustigkurre
-Hi hi. Vet. London, innan dess Sri Lanka.
-Mh hm. Har du gjort där?
-Tjaa, rökt jalapeños och dansat disco.
-Mh hm. Vad är det som ligger inrullat i handduken där?
-Eeh. Inget. Särskilt.
-Men vaf.. Har du alltså försökt smuggla in en liten Lankesisk fiskeby??!
-Joo..
-Vad fan tänkte du på??
-Jo, alltså, jag tänkte skaffa nya maneter, och kanske plocka hem en katt som jag tror heter Winston, och jag tänkte att han och sköldpaddorna skulle..
-Gå. Nu. Genast. Härifrån. För alltid.
-Vill du inte höra mer om sköldpaddorna?
-NU!
-Får jag ta fiskebyn med mig.
-Stick.
-Key. Ses sen.
-Nej. Nej. Aldrig.

Passa dig!

Den elake påskgubben Björn Engström antydde att jag var lite bakom flötet för att jag inte utantill kunde de exakta koordinaterna för detta lilla paradis. Jag kan berätta för dig precis vart jag är! 10 meter från Indiska Oceanen, på en solsäng lämpligt parkerad på en vit korallstrand, det är där jag är! Med en Maleansk dödsgrogg i högsta hugg. Hur är det själv i snöstormen? Muahahahahahaha! Njut av vintervädret! Snart nog kommer jag och den legion av mördarsköldpaddor jag samlat runt mig och hälsar på.

Men fiskar kan ju inte se ut så där! Seriöööst!

Denna dag, den vackraste och mest märkliga av dagar, tänker jag på dig. Stjärtorsdag. Men vad är en orsdag egentligen?

Strandhugg

På Maldiverna (Las Maldivas de la muerte) simmar vilda människoätande sköldpaddor och onda djävulsrockor. Som straff mot dom har vi snorklat omkring och retats med dom hela dagen. Vi började med att simma mot en orange boj som låg och guppade, men det var då fan vad det tog tid att komma fram. Kunde det vara så att bojen rörde sig? Det kunde det, för bojen var en tant med stort hår instoppat i en mycket orange badmössa. Men när vi kommit över den lilla fadäsen samlade vi oss snabbt och tävlade om vem som först blev hajbiten. Jag förlorade, så nu måste jag bjuda alla dom andra på Maldivska dödsgroggar hela kvällen. Jag hämnades med att informera receptionen om att två av mina kollegor var nygifta, så nu har de fått stora blombuketter, matchande t-shirts och roade blickar av personalen. Jag tar det alltså som en man.

risking a catastrophe, criminal mischief, open lewdness, public drunkenness and related counts

Måndag morgon. Snart dags att borda en flygmaskin som ska ta mig och mina kollegor dit där värme, palmer, delfiner och un grande grogg de la muerte por favor härskar. Dom talar inte spanska där har jag förstått, men det ger jag fan i, un grande grogg de la muerte por favor sa ja ju, var lite uppmärksam nu djävla kyparjävel! Man kan i nyheterna idag läsa om en man (naken!) som härjade runt i nån liten stad i USA. Han blev åtalad för "risking a catastrophe, criminal mischief, open lewdness, public drunkenness and related counts", och det låter väl som en lämplig målsättning för veckan. Att fånga maneter, beställa 12 grande grogg de la muerte por favor före frukost och se till att ägna sig åt lite gammal hederlig risking a catastrophe, criminal mischief, open lewdness, public drunkenness and related counts. Som en igelkott ungefär. Var är min boll föresten??

Eller möjligen bara hänga under en palm och kanske kanske simma runt och dra en blå fisk i svansen. Snart är det för övrigt stjärt-orsdan, denna kronprins av dagar!

Tidpunkter - en recension

03:55 ++++ (fyra plus)
Mmmm. Vaarmt. Och skööönt. Mmmm.

04:01 --!§# (två minus, ett utropstecken, en paragraf och ett staket (som roligt nog heter hash på engelska!))
Men för i helvete att jag inte vill gå upp nu!! Det är ovärdigt! Ovärdigt säger jag!!!!

08:15 +++ (tre plus)
Kaffe! Flygplanskaffe! Gott skit!

09:45 ~ (ett tilde)
Lite oklart hur bra denna klockan är, men det är väl lite fan att man ska behöva börja jobba

13:00 + (ett plus. lite försiktigt)
Lunch. Kebabtallrik. Dessa två ord borde man nog inte ha i samma mening egentligen. I alla fall inte utan ett inte emellan.

16:31 +++ (tre plus)
Åka hem åka hem åka hem. Åka hem åka hem åka heeeem.

19:00 (ca) +++++++ (sju plus. av fem möjliga)
Fosterställning. På soffan. Joy Divison på stereon så högt att jag får näsblod. Mmmm...

Eftersom det finns ett oändligt antal klockslag kommer det att följa ett oändligt antal inlägg, skrivna av ett oändligt antal apor i ett tryckeri med en bomb, med recensioner av dessa!

Det finns massor att visa!

Men kan du sluta flyga mig hit och dit så att jag kan jobba! Jag vill inte gå upp och åka till flygplatsen. Jag vill ligga här och småsova och fundera på skillnaden mellan korv och katt och veta att jag inte behöver bekymra mig om Yoghurtkostymer och annat skit ever again. Stick sa jag! Jävvla verklighet.

Det finns inget att visa!

En boll hela tiden

SAS bestämde sig idag, mot sin vana, att mot en mindre ersättning flyga mig nånstans (och sen kanske, men det är ett jävligt stort kanske, hem igen). Det gick bra får man väl säga, bara lite lite Yoghurt på kostymen trots att en flygsergant (eller vafanhannuvar) stod och pillade med dörren en stund, för den gick inte att stänga. Nackdelen med att sitta långt fram i flygplanet är att man får höra radiokommunikationen om dörren som inte går att stänga. När flygplansmalajen sa (och detta är alltså sant):

-Alltså, det sticker ut en grej som ser ut som, eh, liksom, som ser ut som en liten hammare och det verkar som om det är den som är i vägen

så blundade jag hårt med öronen och läste omväxlande Fantomen i Svenskan och Gud som haver tills vi hade lyft. Flygande dödstuber det är vad dom är.

Nu sitter jag i ett stort rum som inte är mitt och dricker kaffe och gör upp en lista på bra saker och dåliga saker, så att jag kan skicka den till dom som gjort dåliga saker, och uppmana dom att istället göra bra saker (dom kan titta på listan om dom undrar). På detta sätt förtjänar jag mitt levebröd. Fast det är svårt att koncentrera sig när man sitter och tänker på en boll hela tiden.

Tiny Norman

Som jag antydde lite sist vi pratade har det hänt saker. En av dom mer oväntade och ganska otypiska sakerna som har hänt är att jag har blivit lugn. Lugn som en filbunke. Jag har, i flera dagar, timmar i sträck, kunnat sitta och titta rakt framför mig med ett litet förståndshandikappat leende på läpparna och liksom bara observera vad som händer omkring mig, utan att försöka delta, eller leda, eller ställa till med ofog. Det brukar inte vara så, och jag vet inte riktig vad det beror på. Det är på samma gång skönt och otäckt. Som att lyssna på radio ungefär. Jag kan inte bestämma mig om jag vill fortsätta vara sån, som en nyvaken yr igelkott som nyss rökt på ungefär, eller om jag vill tillbaka in i mitt gamla mer vanliga jag, som en utvilad ekorre på speed ungefär.

Om Botulismens lockelser.

Möjligen den märkligaste veckan. I mannaminne. Bortsett från lite crazy times när min lägenhet var full av maneter. Och en gång då ninjan var här. Men bortsett från dom gångerna, möjligen den märkligaste veckan i mannaminne. Det kan vara så att jag dog på flyget hem i måndags, och att det bara är Bruce Willis som kan se mig. Eller om det var tvärs om. Jag längtar tills jag kan berätta allt för dig, men det kan dröja lite, jag tror att en del av materialet är hemligstämplat till 2025.