Jag har förstått att matbloggning är något som många ägnar sig åt. Jag är ju inte på något vis sämre än att jag på ett osjälvständigt, nästan servilt, sätt anpassar mig till alla andra, so here goes.
Idag ska jag äta gift. Kallt, för gammalt gift med små glasbitar i med spår av E-colibakterier (bajs alltså, eftersom du ändå inte kan Latin) på. Jag hade tänkt publicera en bild på mitt kalla, för gamla gift med små glasbitar i med spår av E-colibakterier (bajs alltså, eftersom du ändå inte kan Latin) på, men då hade dina ögon gått sönder. Fzzzzt hade det sagt. Så hade dom gått sönder. Så det gör jag inte.
Puh.
Nu känns det lite bättre.
Nyss var jag och handlade lite ål.
6 kommentarer:
man köper inte ål Dan. Man får ål, man blir serverad ål, man blit bjuden på ål vid julmiddagar, men nä, ingen köpel ål. Jo kanske gamla, jävla människor och du, jävla Sargassohuve'
en märklig kommentar av bollack
men så sann.
jag känner bara en person som äter ål. min far. och han får den normalt sett. till jul, i present.
någon gång vet jag att han köpt rökt ål sommartid hos nån fiskargubbe i kolmården. min far är gammal.
Jag tror ni inte har uppfattat situationen helt rätt. Jag har köpt en ål som lever. Den ska jag ha till sällskap, och kanske avel. Ål-avel.
Ser framför mig hur du och ålen Nuder går på promenad runt Östermalmstorg... Eller när ni är i Karibien på stranden. Men hur fan kopplar man en ål? (he he...kopplad ål=elektrisk?)
Hörru! Inga jävla Göteborgsskämt här inte. Jag har tänkt på det där med koppel. Svårt. Dom är ju jävligt hala. Plan A är, just nu, att tillverka ett koppel av sandpapper. Får se hur det utvecklar sig.
hmm
att koppla en ål.. är väl lika med att dränka en fisk !
vad tror du om en helkropps piercing längsmeds och sedan ge han en stor rök..
Skicka en kommentar