Gubbrock är en helt ounderskattad musikform som numera är fullt vedertagen och accepterad på alla svenska festivaler där det serveras öl. Undantaget möjligen Västerviks Visfestival och Hälsingehambon. Gubbrock framförs ofta av en orkester bestående av mellan tre och fem gubbar, som spelar låtar på gubbiga instrument (till exempel mungiga och elorgel) som handlar om gubbiga saker (till exempel öl, korv och motorcyklar i solnedgången). Men man ska inte luras in in någon genusfälla här; gubbrockens tidigare exklusivt manliga domän har de senaste åren brutits upp. I stället för att, som den borde, lägga sig ner och dö lite sakta lever och frodas gubbrocken. Se ovan till exempel en plansch för en pågående svensk festival (namnet har censurerats för att undvika strafförelägganden och övergrepp i rättssak , samt en tillströmning av våra läsare (nu börjas det med andra person plural igen, fan också!) som, vet vi av erfarenhet, är särdeles intresserade av gubbar). En viktig sista observation. Gubbrock should remain pure! När gubbrock börjar fusionera med andra musikformer uppstår det oväntade och fruktansvärda resultat! På en hårdrocksfestival i min närhet uppträdde till exempel nyligen en gubborkester från Kanada som i sin iver att förnya sig sprängde bomber och granater på scenen. Detta utvecklades till nån slags Gubb-stein som inte var vackert att skåda! Death to false gubbrock!
13 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar