Vad vill ni mig?

Vad är det med fåglarna nu för tiden? Där satt jag och Ola och lunchade i godan ro och sen schwooosch, helt utan förvarning, landade det en stor jävvla skata, nej, kråka! kråka var det, skator är väl dom som är helt svarta och stjäl guld och diamanter och gräver ner i sitt underjordiska skatbo, som pirater ungefär fast skator har väl sällan träben och ännu mer sällan papegoja, skulle ju se skitkonstigt ut med en skata som hade en papegoja på axeln, en kråka var det som landade på fönsterblecket och satt och glodde surt på mig genom fönstret. Och det hade väl kunnat vara OK om det inte varit för att det var en skitstor skata, typ stor som en Emu (fågeln Emu, tramsebyxa! Inte European Monetary Union! Om det suttit en skata stor som hela EMU och glott surt på mig genom fönstret hade jag nog inte varit här och kunnat berätta för dig, då hade det blivit havoc! mayhem! som en Godzillafilm fast med en skata, nej, kråka, stor som hela EMU som åt Stockholm, när den inte nöjde sig med först mig, sen Ola för att skölja ner med resten av Villa Källhagen), så jag blev lite rädd faktiskt. Oah! Shit!! Typ så rädd. Grundregel: fåglar mindre än en Emu (fågeln, inte en fortsättning av Kol och Stålunionen alltså) - helt OK. Fåglar större än en Emu (fågeln, inte, ja, du fattar) - livsfarliga! Skjut ner dom jävlarna med en SAM (dom Ryska lär fortfarande vara helt OK). Fåglar större än EMU (det Europeiska valutasamarbetet, inte fågeln) - spring för ditt jävla liv!!! Inte för att du har en chans, mer för att känna att du åtminstone försökt innan du dör. När jag var i Göteborg höll dom också på med mig, snodde min mat, sippade min drink och försökte vid minst två tillfällen hacka ut ögonen på mig med sina elaka vassa skatnäbbar. Kråknäbbar ska det så klart vara. Vad har jag gjort dom egentligen?