Klockan är så sjukt lite. Alltså, när jag gick upp i morse så var klockan inte ens uppfunnen, så tidigt var det. Jag tror att jag gick upp klockan kambrosilur, eller kanske klockan krita. Eller jura, jura var hon nog, för när jag släpade mig ut i snöslasket för att lämna tillbaka säsong 1 av Homicide som jag hade hyrt men glömt lämna tillbaka så mötte jag ganska många dinosaourier på ett ödsligt och snöslaskigt (snöslask! Tidigt i november!! Give me a fuckin break man!! Varför i helvete har jag glömt att flytta till Jamaica, igen??!) nå, var var jag? Jo, ett snöslaskigt Östermalmstorg, där mötte jag ganska många dinosaourier. Jag vet inte vad dom hette, men dom var liksom spräckliga, och hade rätt långa svansar och små elaka jävla Per Nuder-ögon. Några hade stora elaka jävla tänder. En försökte äta mig till frukost, men jag kastade en Porsche på honom. Eller henne. Jag stannade inte för att kolla. En liten leksaksporsche jag hittade på gatan alltså. Nu är det något senare. Jag tror jag just åkte förbi en Cro Magnon. Jag hoppas på att det blivit så sent att dom har uppfunnit flyget när jag kommer fram till flygplatsen. Hoppas dom har uppfunnit en kopp kaffe också så dags. Och kanske upptäckt frukosten?
03 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar