Cravings

Jag hade inget att göra, så jag bestämde mig för att flyga nånstans. Nånstans blev österlen. Där kan man soffa med pappsen, grilla hela älgar och dricka Pinotage. Samt bli konstnär. På österlen är nämligen alla konstnärer. Och det uttalas inte som i Sverige. I Sverige utalar man konstnär med betoning på första stavelsen. Men på österlen uttalar man konstnär med betoning på andra stavelsen. Jag tror det är Ulf Lundells idé. Ulf Lundell. Hihihih. Ja jävlar. När jag gick igenom säkerhetskontrollen hände följande: framför mig en ung tjej, kanske 17-18. Hon får frågan om hon har några vätskor i handbagaget.
-Jorå säger hon och halar upp, jag svär, en burk Bullens Pilsnerkorv. Jag kände mig plötsligt mycket gammal.

En kålpudding senare

Japp!

Nix!

Hej. Förlåt att jag inte varit här hos dig på länge. Det var inte meningen, men jag hade två viktiga uppdrag jag måste göra klart; (semikolooon! yeah!) Odla ett litet skägg och leta rätt på min hjärna. Jag misslyckades ordentligt med det första, men det andra blev, efter en lång och farofylld jakt som inte så lite påminde om, tjaa, omm, om Jakten på den försvunna skatten, eller Örnnästet. Fast kanske mest om Långt ner i halsen när jag tänker efter. fast nu kom jag av mig i satsmelodin, den andra blev en succé, så skulle jag skriva. Fast skägget blev mest skrutt, jag såg mer ut som en moppeligist, eller en uteliggare. När jag ville se ut som Foppa. Eller Charles Bukowski. Charles Bukowski i slutspel i NHL, så ville jag se ut. Men jag såg mer ut som en moppeligist, eller en uteliggare, så jag rakade bort det och nu blir det nog inget mer med det. Vidare, mot nya djärva mål; idag har jag börjat med några grejer, och slutat med några andra grejer. Det känns stort och lite hemskt, och i sinom tid, när du sällat dig till folkmassan som står utanför min lägenhet och sjunger psalmen Jerusalem (för att hylla mig antar jag) så ska jag berätta.

Cannon to the left of me

Jag har givit upp nu. Min hjärna sprang bort när jag tittade åt ett annat håll (han sjöng "Born free" när han sprang, den jäveln), och någonstans, troligen här i närheten, ligger min motivation. Den borde inte vara långt borta, för jag hade den nyss. I sådana här lägen förstår jag folkmord. Jag har givit upp nu. I helgen ska jag dricka en hektoliter Pinot Noir, röka (kall och härsken) mjältbrand, och fimpa i Peterskyrkan. Och säga fula ord till små rara tanter som samlar in pengar åt föräldralösa djur. Detta tänkte jag hinna med innan 10 i morgon förmiddag, för då ska jag klippa mig. Fult. Sedan åker silkesvantarna av, och då tänker jag bli elak på riktigt. Om nån sätter sig på platsen bredvid mig nu ska jag straffa honom. Med en pinne. En stjärtpinne. Det gjorde någon nu klokt nog inte. När jag landat ska jag elda upp ett fågelbord. Och förarga ett utrotningshotat djur.
-Jag är glad att alla du snart har dött ut, ska jag säga. Sen ska jag räcka ut tungan åt det. Innan jag kommit hem ska jag gillra en fälla. Kanske sätta en hink med vatten uppe på en dörr. Eller spänna upp en snubbeltråd. Eller strö ut klipulver. Jag har givit upp nu.

Visst gör det ont när Lomma brister!

Jag har försökt hela helgen, men jag fattar fortfarande inte grejen med Lomma. Och jag har ansträngt mig på riktigt, och använt hela min (betydande)kapacitet och till och med åkt dit och kollat men jag fattar fortfarande inte. Men eftersom det är viktigt att kunna släppa grejer också så släpper jag detta nu och skriver av Lomma som, tjaa, nån provinsiell skånsk grej tror jag. Vänta! Nu hände det nåt. Ska bara...

Så. Lessen för det där, det var min hjärna som passade på att gå en promenad när jag tittade bort, jag var tvungen att ta rätt på den och stoppa i den igen. Nå. Med nya friska krafter och en uppmärksamhet som är pigg och peppad och liksom uppmärksam, och inte längre nedtyngd av den boja som tanken om Lomma till sist utvecklades till, beslutar jag mig för att åka på tant- och farbrorsafari i förorten, på förmiddagen, i tunnelbanan. Det är då, på förmiddagen, dom, tanterna och farbrödern, vågar sig ut från sina hålor, i förorten, för att roa sig, på tunnelbanan. En av dom, en tant tror jag, ryktade sin mops, tror jag faktiskt på riktigt att det var, med en sån där metallkam som mopsägare har, under hela resan så jag antar att det är vår nu.

Har inte den här historien nått lite väl stora proportioner?

Salsiccia mio

Jag kan bara inte undanhålla dig av alla människor följande hjärtevarma inblick i folksjälen.

http://hem.passagen.se/rasmund/index.htm

...och du skall finna

Google analytics är bra skit! Detta fruktansvärda intrång i privatlivet låter mig spåra dig, käre läsare, in i minsta detalj. Google analytics visar mig inte bara var och när du kommer hit och snokar, det berättar vad du hade på dig vid tillfället, hur länge sedan det var du duschade, och dina mest oanständiga drömmar! Dessutom kan man se vad dom Googlade på, som Googlade fram da Friedman. Och vissa har ju hittat helt rätt. De som Googlat på maneter till exempel har ju fått mer än de kunnat önska sig! Men jag undrar över vissa stackare. Här kommer en liten sorglig lista över sökord som lurat folk till denna shining city on the hill. Jag antar att jag är skyldig de en djup och allvarsam ursäkt, som letat efter:

5. "jörn donner"

15. hockeyskämt

19. jamaicas maträtter

26. lura läskautomat

36. spaniens statsskuld

40. vad är kostcirkel

Förlåt. Det var inte meningen. På riktigt.

Jobbigt

En annan bra sak med att vara på väg från Göteborg en tidig fredagseftermiddag, som jag glömde innan och som inte handlar om tigrar, är att man får tre liksom gratistimmar, som man kan ha till att lyssna på Nine Inch Nails och samla upp lite mail och grejer man glömt i veckan. Vilket leder mig in på att många, även vissa som påstår sig vara mina vänner, tycks ha lite svårt att förstå vad jag egentligen jobbar med. Några har till och med varit fräcka nog att antyda att dom har svårt att förstå att jag jobbar över huvud taget. Så för att reda ut er oreda publicerar jag nu ett alldeles äkta jobbmail jag nyss skickade. Jag tror att detta borde besvara eventuella utestående frågor. Dessutom tycker jag att språket i mailet är distinkt, nästan krispigt, och att medelandet som helhet har poetiska kvaliteter, även om det kanske inte riktigt konstituerar en Haikû, eller en Daktylisk hexameter till exempel. Nå, här kommer det:

Hej;
Kom just på att jag glömt bort att påminna dig om att hjälpa mig att sätta ihop en grupp som under min ledning diskuterar den nya tertialrapporten!

/Dan

Tyger tyger burning bright

En bra sak med att vara på väg från Göteborg tidigt en fredagseftermiddag är att man är på väg från Göteborg.
En annan bra sak med att vara på väg från Göteborg tidigt en fredagseftermiddag är att det är tidigt en fredagseftermiddag och att helgen liksom skamlöst viker
ut sig framför mig. Lite som Mexico jungfruligt vek ut sig inför Emiliano Zapata. Dessutom är jag på väg från Göteborg, det är alltid ett plus, ibland åker jag till
Göteborg bara för att det är så skönt att åka därifrån igen. Det gör nästan inget att SJ serverar mat som hade mått bra av en extra nypa kall, härsken mjältbrand.
Vart var jag på väg med detta nu då? Jag ville nog bara säga att jag inte riktigt vet vart jag är på väg, som om det överraskade nån, jo, på väg från Göteborg, så var det! Jag kan dessutom avslöja att jag trappat upp min lilla konflikt med mongobolaget nämnt nedan. Jag har nämligen skickat hem en tiger till marknadschefen. En jättehungrig tiger som jag förargat genom att göra fula miner och säga elaka saker. Hehe. Tänk vad förvånad han blir.

-Hmm, undrar vem som ringer på dörren så här dags?
Oaaah, faan! En tiger! Och den är jättehungrig! Och
förbannad!!

Hinner han tänka innan han blir uppäten.
Men mitt onda snille slutar inte där. Det är en jättehungrig och förbannad och dessutom väldigt ful tiger! Varför? Så att hans sista tankar inte ska vara:

-Hmm, undrar vem som ringer på dörren så här dags?
Oaaah, faan! En tiger! Och den är jättehungrig! Och förbannad! Men vad ståtlig och vacker den är!

utan i stället

-Hmm, undrar vem som ringer på dörren så här dags?
Oaaah, faan! En tiger! Och den är jättehungrig! Och förbannad!! Och jösses vad ful den var!

Ibland blir jag nästan häpen över mig själv. Häpen och lite stolt.

Till den det berör

Stockholm den 6 februari 2008

Företaget som sätter små lappar på min vindruta

Att: Marknadsansvarig

Bäste herr mongoloid

Nu jävlar är måttet rågat. Nu har du sålt din sista korv, gubbjävul. Detta var lappen som fick bägarn att rinna över. Jag har tidigare sagt att om du sätter en till jävla lapp från ditt satans puckoföretag på min bil så jävlar, och du satte en jävla lapp till från ditt satans puckoföretag på min bil, så nu är det krig. Undrar du vem som målade in hela din familj i epoxylim blandat med krossat glas och hundbajs? Det var jag. Och detta är bara början. Jag kommer från och med i morgon att skicka dig ett paket varje dag, innehållande ett litet taktiskt kärvapen, riggat så att det går av när du öppnar paketet som du kommer att få varje dag från och med i morgon. Om du envisas med att överleva kommer jag att åka hem till dig och förgifta dina skulor, eller vad nu en mask som du äter till frukost, med mjältbrand. Kall mjältbrand. Kall och för gammal mjältbrand. Efter det ska jag elda upp dina husdjur, köra dina tillhörigheter i en flismaskin, lösa upp resterna av din familj, och dina vänner (som du ändå inte har några), och dina föräldrar och din granne och alla som nånsin gått i din klass, och alla du nånsin mött och pratat med och hon den där tjejen du var kär i i skolan men inte vågade prata med, för du trodde alleles riktigt att hon aldrig skulle titta åt en idiot som dig, i kaustiksoda och hälla ut över de rykande resterna av ditt hus och dina tillhörigheter (som jag eldat upp då) och anställa hela satans riverdance att dansa en jävla jigg på dit lik medan jag står bredvid och klappar takten och dricker Dom Perignon och skrattar. Sedan ska jag se till att dom där indianerna som spelar panflöjt vart fan man går på sommaren kommer och spökspelar för dig när du brinner i en särskilt otäck del av helvetet, i all oändlighet. Dra åt helvete!

Hoppas ni mår bra i övrigt!

Det beror nog på hur man ser det...

Heej! Förlåt att jag varit borta ett tag, men det har varit mycket att göra. Vaddå, vaddå?? Ska väl du skita i, har jag nån slags raporteringsplikt till dig kanske?? Okey, okey, sorry, det var lite snappy, jag vet. Jag har ehhh, ehhh gått och handlat nyss till exempel! Bland annat blomjord! Okeeeyy... hör jag dig säga med den där lite avvaktande rösten du har när du tycker jag håller på med nåt konstigt, men det finns en orsak. Hörru!! Sånt skit håller jag inte på att odla, dessutom är det olagligt! Ej heller ska jag ha den till något annat olagligt, icke heller ens hälla ut den i Per Nuders säng. Nej, jag ska ha den för att plantera om några blommor! Gubbigt hör jag dig viska, metrosexuellt och homey säger jag. Passa dig sa jag ju!

Meeen!! Detta är en boskapshjord! Den har inget, inget säger jag, med blomjord att göra!! Vaddå varför?? För att det är två helt olika grejer som dessutom stavas helt olika ditt jävvla mongo!! Och sen en grej till! Jag är helt säker på att dom tre Brokebackcowboysarna på bilden planterat om sina blommor massa gånger, så kom inte här med ditt "gubbigt"! Fy fan! Jag blir så trött på dig ibland.

TGF

Det är en sån fredag när det är så skönt att det är fredag och att vara på väg hem. Inte för att veckan sugit, för det har den inte, den har mer liksom osugit om nu det är ett ord, osugit har den, full av byxor, potatismos och konserter (lyssna på Justice. Nu. Annars kommer dom Nordkoreanska Mördarrobotarna som jag pratat om innan på besök. Och det är inte glass dom har i handen, det kan jag säga!) som den varit. Det är nog mer det att summa tid flygplan och hotell har varit större än summa tid nanna korgen. Ett elakt monster har varit framme och vänt min lägenhet upp och ner, men du får gärna komma hem och städa lite. Jag ligger i soffan och kollar på och ler lite sinnessvagt.